Ingen bild

Långsjön & Markusbölefjärden

Långsjön

  • Nederbördsområde     17,12 km2
  • Sjöareal                           1,43 km2
  • Sjövolym                          8,7 milj. m3
  • Medeldjup                       6,0 m
  • Maxdjup                          19,0 m
  • Sjötyp                              Näringsrik sjö vars ekologiska status bör förbättras
  • Kommun                         Finström

Markusböle fjärden

  • Nederbördsområde     12,21 km2
  • Sjöareal                           1,56 km2
  • Sjövolym                         8,0 milj. m3
  • Medeldjup                      5,0 m
  • Maxdjup                         10,0 m
  • Sjötyp                              Näringsrik sjö vars ekologiska status bör förbättras
  • Kommun                        Jomala och Finström

Långsjön och Markusbölefjärden är två av Ålands Vatten Abs tre dricksvattentäkter och är bland de största sjöarna på Åland. Sjöarna som är belägna nära varandra bildades vid sekelskiftet 1800-1900 från havsvikar som skiljdes från havet på grund av landhöjningen. Idag innehåller de båda sjöarna sötvatten och är sammankopplade med varandra genom ett smalt sund. Mellan Långsjön och Kaldersfjärden, vilket är en brackvattensvik, finns en damm som reglerar vattennivån i de två sjöarna och samtidigt förhindrar att brackvatten återigen tränger in i Långsjön och Markusbölefjärden.

Långsjön kantas till stor del av berg, skog, odlingsmarker och bebyggelse. Då sjön är djup sker en total omblandning av vattenmassan endast på vår och höst och en skiktning av vatten med låg syrehalt ovan botten sker ofta på sommaren eftersom syret förbrukas av organismer på botten. Det finns två djupfickor i Långsjön vilka vardera är cirka 16 m djupa.

Markusbölefjärden är en grund sjö som till stor del kantas av odlingsmarker, skog och bebyggelse. Då sjön är grund omblandas den lätt av vind och i motsats till Långsjön är bottenvattnet i princip alltid syrerikt.

Både Långsjön och Markusbölefjärden har varit i fokus för många undersökningar och forskning. I och med inrättandet av vattenskyddsplanen 1988, bortbyggandet av avlopp samt syresättning av djupfickorna har vattenkvaliteten ökat, men mer behöver göras då människans påverkan fortfarande är märkbar i sjöarna. 

Bilagor