Under år 1990 lades ett stort arbete ned på att förbättra de interna rutinerna inom bolaget. Olika uppföljningssystem gällande såväl ekonomi som vattenrening infördes.

Vid höststämman fastslogs en utvecklingsplan som ”kompass” för bolagets fortsatta verksamhet.

Under året genomfördes utredningar gällande automation av vattenverket och VD konstaterar i sin översikt för året bland annat att  investeringarna under många år inriktats på sanering av råvattentäkterna med dess nederbördsområden. Vattenverket tillbyggdes och förnyades 1974. Den mekaniska utrustningen börjar delvis trots noggrant underhåll att bli otidsenlig och i behov av förnyelse. Medicinalstyrelsens normer för vatten har skärpts och även om vattenverket klarar även de nya kraven bör reningen nu förbättras. Vid en automatisering av vattenverket bör således hela reningsprocessen och vattenverket i sin helhet ses över.

Under 1991 fortsatte utvärderingen av vattenverket i Dalkarby gällande säkerhet, skick, funktion samt process. Styrelsen konstaterar i 1991 års verksamhetsberättelse att en förnyelse bör ske inom de närmaste åren. 

Vid bolagets höststämma 1991 beslutas att vattenverket skall förnyas.

Råvattentäkterna verkade under året återigen att ha förbättrats något.

Under 1992 utbyggdes vattenledningsnätet söderut till Nåtö/Järsö. 
En flaskhals i ledningsnätet genom Lemland eliminerades under året i och med att en ny vattenledning byggdes förbi bostadsområdet i Söderby.

Stort arbete lades under året ned på utredningar och på pilotförsök som förberedelse inför förnyelse av vattenverket vid Dalkarby träsk. Den process som föreslagits av konsulter testades i liten skala under våren och visade sig  fungera utmärkt.

Vid höststämman togs det slutliga beslutet att bygga det nya vattenverket i enlighet med styrelsens förslag och enligt följande preliminära tidsplan:

• Projektering jan-april 1993
• Anbud in maj-juni 1993
• Byggstart aug-sept 1993
• Färdigt sommaren 1994

År 1993 dominerades av vattenverksprojektet samt byggande av vattenledning till Haraldsby (se bildspelet). Projekteringen  av det nya vattenverket påbörjades omedelbart efter årsskiftet och i augusti påbörjades byggnadsarbetena. Vid årsskiftet 1993/1994 var taket över nybyggnaden på plats. Avtal hade under året tecknats med 8 st entreprenörer. Den slutliga processen följde de ursprungliga intentionerna som tidigare fastslagits (DynaSand-Ozon-Aktivt Kol) med tillägg av UV-behandling av det renade vattnet. Den 8 juni 1993 tecknades avtal med Ab Chips Oy Ltd gällande vattenleverans till fabriken i Haraldsby från och med den 1 januari 1994. Under hösten byggdes vattenledningen från Godby till Haraldsby och en ”ny” huvudledning mot östra Åland, dimensionerad för en eventuell framtida anslutning av Saltvik, Sund och Vårdö, var därmed ett faktum.

Den enighet gällande bolagets framtida målsättning som var rådande bland aktieägarna märktes i bland annat beslut vid höststämman om aktieemission samt ändring av bolagsordningen så att en smidig förvaltning möjliggjordes. Styrelsens storlek minskades, preferensaktierna avskaffades och bolagsstämmornas antal minskades till en per år. Eckerö kommun antogs som delägare och principer för anslutning av ytterligare delägare fastslogs.

Ålands Vatten Ab:s roll som ett vattenförsörjningsbolag för hela fasta Åland  syntes nu ännu tydligare.

År 1994 dominerades av två olika händelser:

1. Byggandet och idrifttagning av Dalkarby Vattenverk
   Dalkarby Vattenverk stod klart  den 31 august 1994.  En lång tid av planeringar, kalkyleringar, pilotförsök, projekteringar och slutligen byggande var till ända. Projektet hade fullständigt dominerat bolagets verksamhet under år 1994. Slutresultatet blev gott. Åland har nu ett vattenverk i internationell toppklass som är så dimensionerat att hela fasta Åland kan försörjas med vatten av mycket hög kvalitet. Situationen i vattentäkterna var fortsatt bra och med det nya vattenverket i drift finns nu förutsättningar att göra Åland känt för sitt goda dricksvatten.
   Den ekonomiska uppföljningen visade att det nya vattenverket kostade ca. 25 miljoner mark.
2. Bakterier i vissa delar av vattendistributionssystemet.
   Under sensommaren noterades kolibakterier i enskilda delar av distributionsnätet. Att vattnet är vårt viktigaste livsmedel märktes därvid genast. I massmedia fick bakterieförekomsten genast proportioner som vida översteg den verkliga situationen. Bakterieförekomsten berodde på extremt varmt råvatten i kombination med liten vattenomsättning i vissa avsnitt av distributionsnätets randområden.

Inte enda sjukdomsalstrande bakterie hittades.
För att ytterligare förebygga indicier av detta slag har bolaget tillsammans med de kommunala distributionsverken överenskommit om ett ökat samarbete med bland annat regelbunden spolning av ledningsnätet under den varmaste perioden.

1995 dominerades av intrimning och finjustering av det nya vattenverket. Nya arbetsrutiner inrättades och från början av januari kördes vattenverket med helautomatisk drift. Automatiken fungerade utmärkt och verket bemannades nu under 8 timmar per dygn mot tidigare 16 timmar. Det i sin tur gav ökade resurser för underhåll och skötsel av anläggningarna.

Det nya vattenverket producerade ett högklassigt vatten helt i nivå med de målsättningar som uppställts.

Under året påbörjades planering gällande utbyggnad av huvudvattenledningsnätet till Lumparland.
Under året fyllde bolaget 25 år och i den historik som sammanställdes konstaterar styrelsen: ”Ålands Vatten Ab har nu födelse- uppväxststadiet bakom sig. Distributionsområdet som nu omfattar ca. 70% av fasta Åland kan efterhand om efterfrågan finns, utökas till att omfatta hela fasta Åland”.

Under 1996 förbättrades bolagets organisation ytterliggare. En ”Katastrofberedskapsplan” och en ny ”Organisationsplan” upprättades. En nyhet för året var att allmänheten nu hos Ålands Vatten Ab, kunde få sitt vatten analyserat avseende radonhalt. Under året rapporterades att de problem med grumligt vatten som uppmärksammades under 1995 i vissa av Hammarlands kommuns vattenledningar kvarstod. Detta berodde på att gamla avlagringar lossnade till följd av att det ”nya” vattnet hade en annan sammansättning än det gamla. Problemet förvärrades troligen av den nya desinfektionsmetoden med användande av kloramin som medförde att desinfektionsmedel nådde längre ut i nätet än tidigare. Under sommaren 1997 kom många larmrapporter gällande stora mängder alger i såväl insjöar som i kustvatten. I Långsjön och Dalkarby träsk förekom ingen onormal algtillväxt, däremot förekom i Markusbölefjärden under en kortare tid en relativt kraftig tillväxt av den blågröna algen Anabaena Spiroides. Denna alg är ej toxinalstrande men förekomsten visade ändå att man fortsättningsvis måste arbeta med att minska näringstillflödet till sjöarna.

Lumparlands kommun blev under 1997 delägare i Ålands Vatten Ab.

Under 1998 byggdes huvudvattenledningen ut till Långnäs i Lumparland. Projektet kunde trots en ”dålig” vinter genomföras planenligt. Den 11 juni togs ledningen i bruk och vattenleveranserna till Lumparlands kommun påbörjades. Ytterligare en kommun hade därmed sin vattenförsörjning ordnad via Ålands Vatten Ab.

Övergången till år 2000 uppmärksammades av bolaget. Vattenförsörjningen hade utpekats som ett område där problem kunde uppstå. Bolaget arbetade under hela 1998 med år 2000-frågan och arbetet planerades och genomfördes enligt följande:
Först inventerades alla system, all utrustning listades. Alla leverantörer kontaktades och certifikat över utrustningarna inbegärdes. Mot slutet av året konstaterades att det mesta av utrustningen skulle fungera men att det fanns vissa ytterst viktiga komponenter som måste åtgärdas. Tidsplan för åtgärdande upprättades och godkändes av styrelsen, offerter intogs dels för förnyande av kontorsdatasystemet samt för ombyggnad av vattenverkets processdatorer. Arbetena beställdes och leverans påbörjades strax efter årsskiftet 1998-1999.

Under 1999 testades alla system och beredskapsplaner för olika situationer uppgjordes. Trots alla tester fanns ändå en liten risk att så kallade ”inbäddade system” kunde ställa till problem. Garantier kunde därför ej ges men bolaget var väl förberett för inträdet i det nya århundradet.

Under 1999 påbörjades uppbyggnad av en hydraulisk datamodell vilket innebar att bolagets vattenledningar lades in i en databas benämnd ”LicWater”. Med LicWater-programmet kan man dimensionera vattenledningar samt få information om vattentryck, vattenhastigheter, vattenålder och annat som kan vara till nytta när man utreder till exempel problem med grumligt vatten i delar av distributionsnätet.

Juldagen den 25 december 1999 utlöstes brandlarmet vid vattenverket. Det visade sig att en frekvensomformare belägen i elcentralen plötsligt fattat eld. Brandkåren och den egna personalen var snabbt på plats och redan inom 5-10 minuter var allt släckt. Uppgjorda planer för dylika situationer fungerade väldigt bra och inom cirka 2 timmar fungerade vattenverket åter i stort sett normalt. För att förbättra brandsäkerheten har automatiska brandsläckningssystem nu installerats i alla känsliga utrymmen.

Vid övergången till år 2000 var vattenverket bemannat. Det visade sig att allt förberetts väl och övergången till det nya århundradet förlöpte störningsfritt helt enligt planerna.